En kväll i oktober tittade jag och mina brorsdöttrar på stjärnor och de stämde spontant upp i "Härlig är jorden". Jag vill aldrig glömma just det, att jorden är Härlig. Och låt oss aldrig sluta titta på stjärnor. Och uppskatta jorden därunder vi lever på och av. Gör vi det tar vi hand om den, om oss.
tisdag 30 juni 2015
Kallt så jag får elda inne, inga kantareller i skogen, tusentals sniglar på vägen, men det är sommar!!!
Jag får sms från någon on the road i Dalsland "Banjomusiken stegrar sig för varje mil vi kör. Karl i varseljacka, svarta skinnkepsar. Svartfärgat hår. Hennafärgat hår. Dogfight. Eternithus. Plastblommor i fönstret. Hörselkåpor ovanpå skinnkepsarna. Alla röker".
Jag frågar mig inte vad sms:aren gör i Hillbillyland eller vilka männen i skinnkepsar är, bara njuter av att, att man kan färdas djupare och djupare in.
söndag 28 juni 2015
söndag 21 juni 2015
Så förlorar meningen Glad Midsommar all mening. Jag rasar från absolut glädje rakt ner i ett svart hål. Himlen matchar mitt sinnestillstånd. Ovädersmoln som marscherar in över en klar himmel. Hela Sotenäs kokar av party. Jag stänger dörren om Sommartider hej hej-ropen och ser en finsk dokumentär om självmord.
lördag 20 juni 2015
onsdag 17 juni 2015
tisdag 16 juni 2015
fredag 12 juni 2015
Nä förresten, nöjer mig inte med en karpbild. Kan inte låta bli att lägga ut den här på mamma/pappakarp och Lillkarp. Så kawaii!
Tror det är japansk koi.
Idag var en sån dag när jag inte ville gå till affären och var lite avundsjuk på de där som har bil och allt går snabbt och lätt. Sen, på väg till affären, stannade jag vid dammen och fick en serie zeniska fotografier och var inte avundsjuk längre. Bilister hinner mycket men missar Allt.
Om jag hade varit lite företagsam hade jag hade kunnat trycka upp 45 olika karpfotografier på canvas och sålt till folk som ville ha lite natur på väggarna i sina onaturliga hem, och köpt mig en bil för pengarna, men nu är jag ju inte företagsam så jag nöjer mig med att lägga ut en av bilderna i karpserien här.
onsdag 10 juni 2015
fredag 5 juni 2015
Klockan 20 börjar dokumentären om Barbro Högberg "Med ögon känsliga för grönt" på SVT, samtidigt vandrar jag i Hogsäms hagar absorberad av det gröna.
Hon dog 43 år gammal. Jag lever. Och allt är grönt.
Hoppas jag får leva många junikvällar till. Och om jag också bara blir 43 har jag iallafall tagit tillvara de junikvällar jag fick här på jorden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)