En kväll i oktober tittade jag och mina brorsdöttrar på stjärnor och de stämde spontant upp i "Härlig är jorden". Jag vill aldrig glömma just det, att jorden är Härlig. Och låt oss aldrig sluta titta på stjärnor. Och uppskatta jorden därunder vi lever på och av. Gör vi det tar vi hand om den, om oss.
torsdag 21 maj 2015
Några sista vinterspöken kvar bland en för övrigt jublande skog. Förmodligen ask, det är de som blommar senast av de svenska lövträden. Man kan tro de är döda, men till slut slår de ut. Jag känner viss samhörighet med ask på det viset :)
I Eddan var Yggdrasil en ask. Trädet som bar upp och omgav hela världen. Inte samma igenkänning vad gäller den biten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar