Sen tänker jag på att när allt är förstört finns det bara kärlek kvar.
En mycket provocerande tanke, jag vet, då den kan tolkas som att man kan begå precis vad som helst för förfärligheter. Vätebomber. Kvar är bara lovelove ändå liksom.
Men jag tänker det ändå och tanken är fri.