En kväll i oktober tittade jag och mina brorsdöttrar på stjärnor och de stämde spontant upp i "Härlig är jorden". Jag vill aldrig glömma just det, att jorden är Härlig. Och låt oss aldrig sluta titta på stjärnor. Och uppskatta jorden därunder vi lever på och av. Gör vi det tar vi hand om den, om oss.
söndag 26 april 2015
En särdeles svart dag i mig. Tillvaron räknade ut att här hjälper det förmodligen inte med en Bubo Bubo eller havsörn utan kastade ut en Mandarinand framför mig på en brygga. Den ska inte ens vara här. Men nu är den här. Absurt färgglad.
"Den ser ut som något ett barn målat" säger ornitologen bredvid mig (jag utgår från att alla med stora teleobjektiv är ornitologer, såvida det inte är på Rivierian för då kan de även vara papparazzis med, men nu är jag ju inte på Rivierian utan vid Motala ström så då måste han vara fågelskådare) som berättar för mig att detta stycke fjädrar och färg framför oss är en mandarinand från Asien.
Om jag blev gladare? Ja inte blev jag ledsnare iallafall.
Plats:
Motala, Sverige
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar