Åh nej, är du här igen.
Jag tänker inte kyssa dig. Eller bära dig. Bara hoppa ut till tomatrabatten igen please. 
Jag sitter på en stol och glor på paddan så den inte ska smita in under kylskåpet som hen gjorde en annan gång. Paddan glor tillbaks.
Av oklar anledning går Every breath you take på repeat på Spotify. Every move you make, every step you take, I'll be watching you…..

She is running and she can't stop She is heading for the rooftops She is running and she can't stop
Det här fantastiska kortet tog Jeane. För ett ögonblick vänder hon bort fokus från mig på ett skär dit jag simmat och står och gör "trädet" (ja, extremt krystat) och fångar istället Julie mitt i steget mot det Stora Blå. Och Noel som sätter fart efter. Åh.

Det värsta med att vara deprimerad är att man blir så negativ. När det är som värst brukar jag försöka tänka på att jag har ben och ska vara glad för det. Inte för att man inte kan vara glad om man är utan ben men så länge man har det ska man iallafall inte klaga.
Här står jag och min äldsta vän lutade mot kummeln på Saltskär och har ben (hon som faktiskt jobbade en sommar med sin pappa att måla kumlar, bland annat denna.)
Det är sista sommardagen och sista dagen jag är glad på väldigt lång tid, men det visste jag inte då.

Noel såg jättestora berggyltor och sjöstjärnor när han snorklade kring Saltskär.
-sen gick Isis-räkorna gick till attack:  "Nu kan jag bara tänka på de där räkorna som bet mig."

Ikväll var det var en såndär solnedgång vid Tegelstrand att man bara ville springa rakt ut i.
Och det gjorde hela syskonskaran a´ fyra jag hade med mig till Lilla Hälla. Överlämnade dem sen sandiga, halvnakna, med blöta kläder på trehjulingens lastflak till föräldrarna för båtfärd tillbaka till Fjällbacka.

- Då sa han till Rufus att "Man får inte ha hund på Badholmarna"
- Du skulle svarat att Man får inte vara sur på Badholmarna.

Fredagsmystik vid yttersta gränsen.
Grosshamn, Ramsvik.

En 42-åring och en 75-åring kan också ha sommarlovsfötter.

Ramsvik, sjötulpanernas Keukenhof

Jesus/Rufus.
Skagerack en maxad augustidag.

Linn har hittat en till sitt gröna linne matchande myskbock.
Bohusläns landskapsinsekt dessutom.

Jag vägrar stänga dörren om sensommararkvällarnas blomdoft och syrssång. Vilket resulterar i att hela lyan är full av flygdjur.
Min mjölkkastrull är en dödsfälla för nattfjärilar. Men denna räddades från drunkningsdöden.

Augusti blir bara hetare.
Under ytan finns alla svar, sjunger Block 44 på Spotify samtidigt som jag lägger upp bilden på brännmaneten.

Jag har glömt binda upp mina tomater, men upptäcker de sträckt ut sina grenar och håller fast i varandra för att inte tappa taget och falla ner i marken… Som syskon med usla föräldrar.

Milla å mej fulla av hopp

Hornö. Kapten tvättar håret.

"De kallar det yoga, jag kallar det plåga!"

Man träffar alltid sina bästa kompisar på Badholmarna

Bättre sent än aldrig. Så är sommaren här till slut och vi kan tumla runt som medelålders män på grönbete.

Såhär ser det ut efter båten när vi släcker lamporna och kör hem från Lyckorna till Restenäs. Sedan badar vi i marelden och glittrar som filmstjärnor och älvor. Jag ser sju stjärnfall och massa fladdermöss. Augustinätter är magic grande.

Här är vi

Bio under stjärnorna på Klev. Obeskrivlig magi. Måste upplevas. Kan göras igen på fredag 7 augusti klockan 22. Åk till Bovall, följ "Bio under stjärnorna" skyltarna, följ de levande ljusen in i gläntan, köp en äggost och kaffe, ta en filt och slå dig ner. Nu börjar filmen.

Gnid in ditt skin med nässlor så blir du varm
men det ska vara nässlor från vikens kant
och inga sneda nässlor från ruinens brant
bevara oss från dem som dessa saluför
oss och de glada ungarna utanför
När inga ungar längre finns är allting slut
vad är det då för mening om man står ut?
Visst har det blivit kaos i tidens lopp 
men så länge det finns ungar finns det hopp

"Imorgon ska det bli tjugo grader", säger Daniel förhoppningsfullt när han tittar på yr.
Och mycket riktigt, så kommer den, sommardagen alla väntat på.